Ett trevande levande julstök

Någon skrev på facebook att det bara är nio dagar till julafton, och det kom ärlig talat som lite av en chock för mig. För trots att marken utanför är täckt av ett tunnt lager snö så befinner jag mig mentalt fortfarande någonstans i oktober.

Jag insåg att det kanske börjar bli dags att tänka på vad jag ska äta i jul. För även om jag inte är särskilt mycket för traditionell julmat så är det ändå en mathögtid där man samlas och äter i varandras sällskap. Och då kan man ju lika gärna anstränga sig lite.

För drygt tio år sedan när jag precis slutat äta kött så testade jag att göra diverse fejkade veganska julbordsrätter som kålrotsskinka och auberginesill men förstod inte riktigt vitsen med det. Min mor och jag började istället prova lite nya rätter varje jul, så det kommer inte direkt som någon chock att det står udda saker på bordet.

Hur som helst så finns det två saker från det traditionella julbordet som jag inte lyckats överge. Det är (veg)köttbullar och rödbetssallad. Vet inte vad det är med denna kombo som klingar hos mig, men jag gillar det.
Så i år tänkte jag försöka mig på en rå version. Och jag började med att lägga in rödbetor idag.

Normalt sett så brukar man ju koka rödbetor innan man lägger in dem för att få dem sådär mjuka. Men jag tänkte att om jag tärnar dem ganska fint så borde de mjuka till sig lite av lagen. Om inte annat får det bli en krispig sallad. Och det är ju inte fel det heller.


Råa inlagda röbetor

5 dl Rödbetor, fint tärnade
2 dl Äpplecidervinäger
0,7 dl Honung
2 cm Ingefära
1 Kanelstång
1 nypa Nejlika, malen

Tärna rödbetorna. Häll honungen i en burk och rör ut den med en skvätt vinäger.
Tillsätt resten av vinägern tillsammans med rödbetor och kryddor.
Se till att allt täcks av lagen, annars får du spä på den lite.
Låt stå i kylskåpet.

Jag har som sagt ingen aning om hur man bäst lägger in rödbetor på det råa viset, men dethär känns ganska bra, och lagen smakar iaf mycket godare än någon annan jag smakat.


Vi har förresten en nykomling i familjen här. Det var grannen som kom och mer eller mindre tvingade på oss henne "Eftersom ni vet hur man tar hand om hemlösa katter och annars hade låtit en annan granne skjuta henne". (Suck)

Egentligen hade vi bestämt att vi inte ska ta in fler katter just nu (vi har en stödis kvar sen i våras och två egna), men det går ju inte att bara slänga ut henne till sitt öde igen, speciellt inte denna tiden på året. Så nu får hon bo här tills vi hittar ett nytt hem åt henne. Förutsatt att inga ägare hör av sig och saknar henne det vill säga.

Hon har fått namnet Gunvor och hon är hur kelig och go som helst. Hör gärna av er om ni har ett kärleksfullt hem att ge henne.

They are the Raw Food Kids

Det verkar som familjen Boutenko investerat i ny videoutrustning. Och det firar Sergei med att spela in en musikvideo där han rappar om sitt hårda liv som råkostätare.

Du är väl snäll, Herr Kantarell?

I förra veckan knåpade jag ihop ett gäng jättegoda Shiitake-biffar. Glad i hågen tänkte jag dela med mig av receptet här men hindrades av ett kraftigt illamående. Oron i magen höll i sig till dagen därpå, och nu hade även små knottriga utslag börjat dyka upp på händerna. Det dröjde inte länge innan hela min kropp var täckt av kliande utslag som höll på att driva mig till vansinne.

Jag kom fram till att det måste varit Shiitake-svampen som jag reagerat allergiskt mot. Och mycket riktigt visade min efterforskning att det inte är helt ovanliga symptom, framförallt när det gäller rå eller lätt tillagad svamp. Det tog en vecka innan utslagen började lätta och immunförsvaret kunde samla sina trupper.

Så jag råder er att göra ett allergitest innan ni äter Shiitake om ni inte gjort det den närmsta tiden. Själv tänker jag hålla mig borta från den i fortsättningen.

En glädjedödare kommer sällan ensam

Jag kommer att tänka på en video med svampexperten Paul Stamets som jag såg för ett tag sedan. Han menar att det är väldigt få matsvampar som man kan äta råa. Framför allt att man ska undvika att äta kommersiellt odlade svampar så som champinion och portabello råa eftersom de är carcinogena. Han påstår även att kroppen inte klarar att bryta ned dem.

Det är svårt att ignorera vad någon som dedikerat sitt liv åt svampar har att säga om saken. Samtidigt tror jag inte heller att det bedrivits någon omfattande forskning i ämnet.

Exempelvis skulle jag vilja veta om man måste tillaga svampen med värme eller om andra metoder som till exempel marinering fungerar lika bra.

Svampar har många otroliga egenskaper och därför vore det synd att utesluta dem ur kosten "av ideella skäl".
Det jag tänker till exempel på deras förmåga att lagra D-vitamin.

Om man låter champinjoner bada i solljus en kort stund kan faktiskt en portion täcka nio gånger det rekommenderade dagliga intaget av D-Vitamin. Något som vi nordbor sannerligen skulle kunna dra nyttan av.
Men vi måste ju veta om kroppen ens kan ta till vara på det och vilken tillagningsmetod (om någon) som fungerar bäst.

Något säger mig att vi kommer få vänta ett bra tag på svaret. Och tills dess tror jag att vi gör bäst i att äta rå svamp med måtta. Ett par gånger i månaden borde inte göra någon större skada. Men helst gör man nog klokast i att åtminstånde marinera den en stund.

Det är då som den stora rotsaken rullar in

Lite i senaste laget, men här kommer receptet jag utlovade.
Jag blev sugen på något höstigt och insåg hur längesen det var jag använde pepparrot i något.
Det slutade med dessa kumminmarinerade rödbetor fyllda med en härlig pepparrotsost. Kumminmarinaden lyfter fram dendär jordiga smaken från betorna alldeles lagom mycket samtidigt som cashewostens sälta tämjer pepparrotens kraftiga bett men behåller dess mäktighet.
Jag kan helt enkelt inte få nog av dessa!


Rullande Pepparbetor
1-2 personer

Skal:
2 Rödbetor
4 msk Olivolja
2 msk Äppelcider vinäger
1 tsk Honung
1 tsk Kummin, stött
1 nypa Salt


Fyllning:
2 dl Cashewnötter, blötlagda i minst 2 timmar
2 tsk Citronsaft
0.5 tsk Salt
1 tsk Olivolja
2-3 tsk Pepparrot


Gör såhär:
1. Borsta betorna. Skär dem i tunna skivor med en mandolin, skalare eller osthyvel. Spara de största bitarna.
2. Rör ihop marinaden och låt rötbetsskivorna marineras i minst en timme men gärna längre.
3. Mixa ingredienserna till fyllningen i en matberedare tills den får en slät konsistens.
4. Dra av marinaden från betorna med en pensel. Lägg en klick av fyllningen i varje skiva, rulla ihop dem och tryck till lite lätt så att de håller ihop.
5. Servera som förrätt eller tillsammans med en rosmarinkryddad grönsakspytt.

Tips: Har man lite ont om tid går det även att göra "ravioli" av dem genom att lägga två rödbetsskivor på varandra med en klick ost emellan.

Bara glädjen dagen rymmer. Du får inga gräddbekymmer.

Johan undrade om det går att få en slät cashewgrädde utan att sälja sin ena njure för en Vitamix eller Blendtec.
Jag tycker inte det brukar vara några problem att få ett bra resultat i en vanlig hushållsblender, åtminstone de lite bättre modellerna. Här är tre tips som kan underlätta:

Blötlägg nötterna i god tid innan. Minst i fyra timmar men helst i kylskåp över natten. Det gör det lättare för knivbladen att slå sönder nötterna och det märks inte lika tydligt om det inte blir tillräckligt finfödelat.

Låt det ta sin tid. Har man en långsammare maskin får man kompensera genom att köra den lite längre tid. Tänk bara på att det kan bli väldigt varmt om den går länge, så låt den vila en stund om du känner att den tenderar att överstiga lovliga temperaturer.

Mal torra nötter. Har man inte hunnit att blötlägga nötterna kan man få ett hyfsat resultat genom att mala dem i en nöt- eller kaffekvarn först och på så sätt göra jobbet lättare för blendern.



Jag tänkte även att jag kunde lägga ut mitt favoritrecept på rå vispad grädde. Det är lite mer avancerat och inget man slänger ihop snabbt till pajen, men den är riktigt god, speciellt i tårtor och bakelser. Går dessutom bra att frysa in.

Receptet kommer från Café Gratitude som använder det i flera av sina tårtor. Det ska tydligen gå bra att ersätta lecitinet med psylliumfrö men jag har inte testat det. Jag kan tänka mig att det ger en lite lösare konsistens.

En Tacksam Grädde
2 dl Cashewnötter (blötlagda)
2 dl Kokosmjölk (en del kokosflingor och tre delar vatten)
2-3 msk Honung
1 msk Citronsaft
1 tsk Vaniljpulver (äkta)
1 dl Kokosfett (flytande)
1 msk Lecitin
En nypa salt

1. Gör kokosmjölken genom att mixa en del kokosflingor med tre delar vatten. Jag brukar sila bort kokosflingorna men det är nog inte nödvändigt.
2. Kör alla ingredienser utom lecitin i en blender tills det blir en jämn smet.
3. Tillsätt lecitinet och mixa tills det är utblandat.
4. Ställ in smeten i frysen eller kylen ett par timmar tills den sätter sig.

Lecitinet jag använder heter Bio-lecithin och jag köper det hos Topformula.se eftersom jag brukar beställa Cocosa kokosfett därifrån också. De är både billigast och snabbast, vilket är en ovanlig kombination. Det går även att hitta i välsorterade hälsokostbutiker.
Sedan har en fågel viskat i mitt öra att Kiviks Lilla Råa kommer att sälja solroslecitin i sin webshop. Ska bli spännande att prova.

Nu har väl de flesta flyttfåglar sedan länge övergett sina bon för sydligare breddgrader. Men fyra av dem blev visst förvirrade och fastnade på skånes ostkust där de nu bygger bo för fulla muggar.

Det är det unga paret Vilda och Erik som tillsammans med barnen Charlize och Vilgot har övergett den kungliga hufvudstaden för att göra något så galet som att öppna ett raw food-café i äpplenas högborg Kivik.

Cafét kommer finnas beläget på Eliselundsvägen 49 och erbjuda en meny av smaskiga drycker, sötsaker och maträtter.
Och för de som hellre vill stanna hemma och tjura så har de bestämt sig för att även leverera råa råvaror via postorder så att du kan göra dina egna råa godsaker att bjuda vännerna på.

Så varför sitter jag här och gör gratisreklam åt dessa knasluvor? Jo, dels för att jag tycker det de gör är helt fantastiskt och jag längtar efter att få besöka deras lilla krypin. Men sedan ska jag inte sticka under stol med att jag anstränger mig lite extra på grund av det fina råvarupaket de lottar ut bland de som sprider ordet vidare om deras lilla fik.

Vill du vara med och slåss om godsakerna så spänn åt remmen i äppelknyckarbyxorna, kavla upp skjortärmarna och dansa in på deras blogg. http://kivikslillaraa.blogspot.com/

Tillbaka till framsidan

Min djupaste ursäkt för bloggtorkan den senaste veckan. Jag har till och med plitat ihop ett nytt recept på underbart goda pepparrotsrullar, men har inte haft tid att lägga upp det än. Det kommer snart!

I helgen åkte jag med min far till Göteborg för att hälsa på hos min bror. Det var ett välbehövigt avbrott i en stad som jag besöker allt för sällan nuförtiden.

Lördagen gav föda för själen. På förmiddagen tog vi en promenad i den tydligt höstpräglade botaniska trädgården. Jag tycker att blommor, precis som människor, ofta är som vackrast i livets slutskede. Bitna av väder och vind, nötta i kanterna, men ändå med huvudet högt av stolthet och vingar som vittnar om sommarens färgprakt.



På eftermiddagen åkte vi ut till Hönö. Det blåste en del över det karga kustlandskapet, men stundtals tittade solen fram och jag passade på att slå mig ner på de marmorerade stenarna för att lapa i mig av den så gott jag kunde. D-vitamin kommer man inte bli bortskämd med framöver.



Söndagen gav föda för kroppen. Konstigt nog gjorde jag mitt första besök i Gain Trading Asien Livs på Östra Hamngratan.
Konstig nog, eftersom jag ätit lunch i haket intill ett antal gånger men på något sätt med kurrande mage misstagit den trevliga lilla butiken för något annat.
Hade jag inte haft så ont om tid hade jag säkerligen kunnat spendera en halv dag där inne. Trots att man gått runt den lilla butiken ett flertal varv så hittar man alltid något nytt på hyllorna. De har allt ifrån japansk skräpmat till lite mer exotiskt frukt och grönt inklämt på några få kvadrat.



Desvärre tyckte jag att deras utbud av kinesiska örter var lite väl sparsamt. Men vargbär (goji) hade de iaf till humana priser. Köpte även på mig två kilo miso, noriblad, sweet wormwood, kokospuré, agar agar, shitake och lite annat smått och gott. Det är svårt att sluta slänga ner saker i korgen när allt är så billigt.

Jag var på vippen att köpa med mig en durianfrukt också. Men insåg att medresenärerna på tåget hem troligtvis inte skulle uppskatta den lika mycket som jag. (De luktar inte hallonbakelse)

Snett emot den lilla asiatbutiken ligger Dahls Bakeshop, ett café som har inkluderat Raw Food i sitt annars sockerstinna sortiment. De har både dagens rätt och ett par desserter.
Sådana initiativ vill jag premiera så jag köpte en varsin bit blåbärs- och hallonpaj till mig och min far.
Pajen var enklast tänkbara med ett traditionellt nöt och dadelbaserat skal täckt med bläbär, hallon och valnötter. Till det en klick cashewgrädde.



Trots (eller kanske tack vare) sin enkelhet var den riktigt god. Och jag ger den faktiskt betyget sex kakor av sju möjliga.
Det som drog ner betyget var cashewgrädden som var ganska grynig och tråkig. Det går att göra betydligt bättre än så. Men pajen charmade sig till en förlåtelse.

En perfekt avslutning på en mysig Göteborgsvistelse.

Jag lindar solen om gaffeln

Regniga, blåsiga och kalla höstdagar som dessa vill man gärna krypa ner under en filt och mumsa på något varmt och jordnära.
Därför fick jag för mig att ta några av höstens läckerheter jag hade hemma och göra något med indiskt touch.

Basen blev nudlar på butternut squash och morot. Det är lite rejälare och mer jordande än sommarsquash.
Jag klurade på någon krämig sås gjord på solrosfrö, men kände samtidigt att det vore skönt att laga mat utan elektriska apparater för omväxlings skull. Så det blev lite blandade grönsaker marinerade i olja och limejuice istället.

Jag brukar ha svårt för rätter med mycket olja i men detta blev riktigt gott!
Grönsaksblandningen kan ju bytas ut till lite av vad som finns hemma. Äpplet kan säkerligen ersättas med ett hårt päron eller en mango tex.
Går utmärkt att göra på morgonen och låta den marineras fram till lunch. Och är man extra frusen värmer man den med fördel i torkugnen eller hushållsugnen på 40 grader i en dryg halvtimme.

Bombay Butternut
För 2 personer

Marinad
0.75 dl Olivolja
1 st Vitlöksklyfta, finhackad
2 tsk Ingefära, finhackad
1 tsk Sojasås (Tamari el. Shoyu)
4-5 tsk Limesaft (ca en frukt)
1-1.5 msk Currypulver
0.5 msk Chilipulver
1 krm Nejlikor, malda
1 nypa Cayenne
Salt

Grönsaksblandning
1-2 st Äpple, rött
1 st Paprika, röd
50 gr Jordärtskocka
10-15 st Bondbönor el. Haricots vert

Nudlar
1-2 st Butternut Squash (ca 400gr)
1 st Morot, stor
Olivolja
Salt

1. Blanda samman marinaden och smaka av med salt
2. Tärna äpple och paprika. Gör tunna strimlor av jordärtskockan med en grönsaksskalare. Plocka ur och skala bönorna.
3. Rör ner grönsakerna i marinaden och blanda noga. Låt stå i minst en timme, gärna längre.
4. Skala squashen, borsta moroten och gör nudlar av dem båda. Ringla över lite olja och salta lätt. Blanda noga och låt stå i minst en timme.
5. Lägg upp nudlarna på tallrikar. Strö över grönsakerna och så mycket av marinaden som du önskar. Toppa med färsk pepparmynta.

Tips: Denna rätt blir ännu godare om du värmer upp den i torkugn 30-60 minuter innan servering. Eventuellt överbliven marinad funkar bra som salladsdressing.

Slånbärskalas i ett glas

Nu har frosten gripit tag även i de sydligare delarna av landet, och då är det hög tid att plocka slånbär!

Slån tillhör plommonsläktet och ingår i familjen rosväxter. Den vitblommiga busken är vanligast längs kusten.
Framåt hösten bildas mängder med bär på de taggiga grenarna. Bären liknar stora blåbär men där tar den liknelsen slut.

Om du liksom jag går runt och mumsar på det mesta i naturen så har du kanske stoppat i dig ett slånbär och upptäckt hur hela munnen fylls av en bitter strävhet som dröjer sig kvar i en evighet. Det beror på att de är fyllda med gallsyra. Men strävheten avtar avsevärt när bären frusit och därför bör man, precis som med rönnbär, antingen vänta med att plocka dem tills de blivit frostnypna eller lägga dem i frysen ett par dagar.



Av slånbär brukar man oftast göra saft eller likör. Det förstnämnda innebär att man koker dem i en sockerlösning, vilket inte känns så roligt. Och tanken på att blanda in sprit och ännu mer socker i härligheten gör mig smått illamående.
Så hur gör man rå slånbärsdricka?

Eftersom de innehåller relativt stora och hårda kärnor så kändes det inte vidare lockande att köra dem i centrifugen. Så jag insåg att det enda vettiga vore att kärna ur dem, mixa dem och sila bort fruktköttet.

Att kärna ur bären visade sig vara en liten utmaning och ingenting för den otålige, men väl värt besväret. Den bästa metoden jag kom fram till var att ta halvfrusna bär och klämma sönder dem mellan fingrarna för att separera köttet från kärnan.
Jag har använt färskpressad äpplejuice som sötning i bärdrickor innan, och det funkade suveränt bra i detta fallet med. Men har man inte tillgång till det så funkar det även bra med vatten och honung.



Slånbärslemonad

2 dl Slånbär
3 dl Färskpressad Äpplejuice eller Vatten
ev. 3-5 msk Honung

1. Kärna ur slånbären och lägg dem i blenderkannan.
2. Slå över juice eller vatten och mixa 1-2 minuter.
3. Häll blandningen i en nötmjölkspåse eller silduk och krama ur saften.
4. Smaka av och söta om det behövs. Om du använde vatten istället för juice så bör du söta med 3-5 msk honung. Har du en tjock honung är det enklast att hälla tillbaka drycken i blendern tillsammans med honungen och mixa tills det är helt utblandat.
5. Häll upp och njut!

En Pompelmus i mitt hus

Till lunch tänkte jag gjort en snitsig sallad jag haft i bakhuvudet ett tag. Men ett erbjudande i Nettos fruktavdelning fångade min uppmärksamhet och istället blev det en Pomelo att snaska på.

Pomelo eller Pompelmus är tillsammans med apelsinen förälder till grapefrukten, och smaken påminner mycket om den fast inte alls lika besk. Pomelon är dessutom betydligt större. Normalt väger de runt 1-2kg och med ett världsrekord på hela 4,86kg.
En frukt är rejält mättande och passar därför perfekt till frukost eller lunch.


- Pommes med mus sa du?

Men kvar av frukten blir en ordentlig hög med skal som känns synd att kasta bort.
Normalt brukar man karamellisera eller göra marmelad på skalet, men det är ju inte riktigt min melodi.
Finns det någon därute som lyckats göra karamellliserade pomeloskal i torkugn? Det vore kul att höra om det.
Jag gissar att man skulle behöva dra ur beskan med salt först, sedan marinera dem i en honungslösning och torka torka torka. Men vad vet jag?

Min experimentlusta svek mig och skalet hamnade i komposten. Men jag klurar vidare ändå.

Battle of the Batters: Cheesecake

Jag har gång på gång hört folk, och även mig själv, säga att raw food-desserter är så mycket bättre än traditionella bland annat för att de är så fullpackade med näring.

Vissa menar till och med att en bit rå äpplepaj skulle ge mer näring än en välbalanserad välkokt måltid från den gamla hederliga kostcirkeln.
Är det verkligen så? Ja det vill jag ju gärna tro. Och visst känner jag skillnaden. Men är det bara placebo kanske?
Ifrågasättande som jag är av naturen vill jag gärna få någon konkret bekräftelse på det. Så jag tänkte i en serie jag döpt till "Battle of the Batters" låta nutritiondata.com göra en analys av traditionella och motsvarande råa efterätter för att se vad skillnaden är när det kommer till näringsinnehåll.

Och det är verkligen inget som ska tas på blodigt allvar. Skillnaden mellan dem ligger ju i betydligt mer än de vetenskapligt fastslagna näringsvärdena. Men eftersom det är något som lyfts fram gång på gång så tycker jag det kunde vara intressant.

Först ut blir en cheesecake med jordgubbstopping.
Vi vet ju alla att en rå cheesecake är mångdubbelt godare, men hur står det till med näringen?
Den traditionella kakan har en botten av grahamskex, i ostlagret hittar du både cream cheese och ricotta, och på toppen en härlig jordgubbssylt.
Den råa kakan har en botten av pekannötter och dadlar, ostlagret är baserat på cashewnötter, kososolja och mandelmjölk. Toppingen är en sylt gjord på jordgubbar och dadlar.

Klicka på bilden vetja!


Den råa efterätten vinner matchen med 3 - 1!
Den enda punkt där den bakade kakan har ett försprång är proteininnehållet. Men det bör väl nämnas att den råa ligger ganska bra till på den punkten den med.
Något som förvånade mig en aning var att mängden järn är så pass hög i den råa kakan. I en bit får man en femtedel av RDI.

Fast skulle jag inte vilja påstå att någon av dem är fullspäckade med näring.
Att den råa kakan däremot belastar och förgiftar kroppen mindre är en annan femma.

Frusna Fikosiner

Nu finns äntligen färska fikon att köpa till humana priser i butikerna, så jag köpte på mig ett litet lager. Men efter ett tag blir det lite tjatigt att äta dem rakt upp och ned, så jag funderade på vad jag kunde göra för kul med dem.
Mitt första experiment blev en glass med smak av fikon och apelsin, kort och gott fikosin.



Frusna Fikosiner

Ingredienser:
2 dl Cashewnötter
2-3 Färska fikon
1-2 Apelsiner
2-4 msk Honung
2 msk Kokosolja
0.5 tsk Vaniljpulver (äkta)
1 nypa Salt
Eventuellt lite vatten

Gör såhär:
1. Blötlägg cashewnötterna i minst 2 timmar, men gärna över natten
2. Pressa apelsin till 1.5 dl juice.
3. Lägg nötter, apelsinjuice, honung, kokosolja, vaniljpulver och salt i en blender.
4. Kör blendern på högsta hastighet tills du får en slät smet. Blanda eventuellt i mer juice eller lite vatten om den blir för tjock.
5. Gröp ur fikonen och lägg innanmätet i blenderkannan. Skalen kan du behålla till serveringen om du vill.
6. Kör blendern på lägsta hastighet några sekunder tills fikonen blandats i smeten. Smaka av.
7. Häll smeten i en glassmaskin. Du kan även göra glassen i frysen, men du får röra i den ofta.
8. Skopa upp glassen i fikonskalen och toppa med rivet apelsinskal.

Tips: Tänk på att både fikon och apelsin innehåller en hel del socker så smaka gärna av om det behövs mer eller mindre honung i smeten.

Välkommen till SjuSortersKaka!

Här tänkte jag samla lite tankar och funderingar om sådant som ligger nära mitt hjärta. Framförallt kommer jag nog att skriva om mat, och då främst Rå och Levande Föda mera känt som Raw Food.
Hoppas även att få knyta kontakt med några intressanta människor, både likasinnade och oliksinnade, för att inspireras och kanske rent av inspirera.

/Henrik